Lift with a workingdog

Ny är hemsidan relativt klar! Så jag kommer fortstätta på den sidan istället för här,
www.dogprofile.cybersite.nu och kommer sedan endast heta www.dogprofile.se när allt är klart med domänet.
Hoppas ni gillar sidan! Jag har även lagt ut Flikkas första trick film i bloggen där.

Idag tog vi en härligt träningspass i solnedgången. Det blev fortsättning på fotgående, ingång, fotposition samt öka föremåls intresset. För att börja med det bra kan jag säga att hennes föremåls intresse har blivit sjukt högt! Hennes jakt efter trasan har blivit otroligt hög. Idag fick hon till och med tag i min hand tack vare hennes hysteri mot trasan. Så tur är att hon bara är en liten cocker. 
Även ingång och fotpositionen var jätte fint. Fotpositionen var fantastisk vissa gånger! 
MEN i fotgåendet är fortfarande på samma nivå...Hon ska före mig! Så nu blir det att träna lite i koppel, samt ta myrsteg när hon går lös. Men det grejar vi!

Jag var även iväg och köpte ett nytt halsband som hör ihop med hennes koppel. Skit snyggt! Så det invigde vi idag på träningen. Eftersom att jag glömde kameran fick det bli halvdana mobil bilder.


Lagom lycklig efter lydnadsträningen

Tillsammans fixar vi allt!

Det är tur att du är liten tjejen

Jodå! Idag var vi och vandrade runt i skogen här i Skarpnäck och plockade lite blåbär. Hundarna fick därför springa fritt och såklart bli fångade på bild! Jag ser dessa tillfällen som perfekta för träning till att kunna ha Flikka lös. När jag fick hem henne kunde hon som sagt inte vara lös alls. Hon sprang iväg på egen hand och minutrarna gick. Inte det roligaste som hundägare. Det värsta jag vet är koppel på hund. Dels helt onaturligt, sen känns det som att jag själv har sämre kontroll på mina hundar i koppel.
Så när myggen började gå till anfall i mängders bestämde vi oss för att bege oss hem igen. Men det gjorde inte hundarna något då dom till slut bara låg ner. Även fast solen inte är som starkast varje dag så ligger fortfarande den hemska värmen i luften.

Flikka tog en paus bland blåbärsrisen.



Såhär mycket tar Flikka åt sig utav en utskällning. Inte speciellt träffad? Min lilla busunge!

Mammas sötaste pudel tjej!

Lycklig gubben med ögon för pinnen jag håller i.

Igår gick det tyvärr inte att uppdatera då Internet inte ville funka någonstans i hela kvarteret. Men eftersom jag måste skryta om gårdagen så skriver jag idag i stället.
Dagen började med att vi åkte iväg och badade med hundarna då värmen tar död på oss alla. Alla tyckte det var otroligt mysigt. Våran Rottweiler kille tål inte värmen, så den ända motionen är att bada på sommaren då han kolapsar annars. 

Värmen hindrar även mig från att kunna träna med Flikka då hon lätt blir så otroligt trött och kan inte prestera mer och i stort sätt bara lägger sig ner och kollar. Så när klockan slagit elva på kvällen ungefär tog vi med leksak och godis för att bege oss ut på ett litet träningspass. 
Flikka har aldrig jobbat så bra någonsin! Vi tränade på linförigheten, och fotpositionen. Även på att öka hennes föremåls intresse och hade med oss en ny leksak vi införskafft. OCH...hon lekte, kampa, hängde i och sprang omkring med den där. Jag blev så lycklig att min tjej äntligen hittat något passande!

Kvällen ser väll ut ungefär detsamma idag. Man kan ju inte låta blir när det går så bra!
Här kommer en rätt dålig bild tagen med mobil med Flikka och hennes nya leksak som hon inte släppte i onödan!

Jag fick en fråga angående mitt inlägg om klossträning, bland annat hur man går vidare. Sedan även om det skiljer på stor och liten hund i inlärning och användning. Det finns ingen skillnad på storlek när det gäller klossen. Även ingen regel på hur man ska använda eller lära in. Som ni ser på klippet så sitter Pudeln uppe på klossen medan Rottisen endast står med sina framtassar. Klippet på Pudeln var lite shaping med taget. Det var hon själv som från början satte tassen uppe på klossen när jag från början plocka fram den, det var även hon som prövade sig fram till att sitta uppe på klossen vilket jag ser som positivt och belönade. Som sagt så kan man använda flera medtoder i den träningen. Som både att visa upp hunden och låta den lista ut det själv. Men eftersom att Rottisen på andra klippet är ganska gammal och inte förstår ett dugg av vad shaping går ut på så fick jag i stället visa honom att jag ville ha hans tassar uppe på den. 
Tanken med det klippet var att jag skulle visa två olika sätt att lära in klossen på två helt olika individer i olika raser och åldrar. Jack som Rottisen heter har vi inte tränat mer än grundlydnad samt vanliga tricks eftersom att han endast varit en familjehund, och även min första hund. 
Däremot har jag haft med mig Pudeln i träningar med min hund, så hon förstår hur jag tänker i inlärning och i det här fallet har jag använt mig utav shaping redan innan jag visade henne klossen.
Usch nu blir det jobbigt här, hoppas ni förstår vad jag vill komma fram till.

Flikka däremot har jag börjat träna fotposition, marsh, liggande i fotgående med mera. Det är den anledningen till att jag använder mig utav just klossen. Den ger en bestämd plats för hunden att stanna på och komma till. Eftersom att vi fortfarande håller på med klossen är hon inte fullt redo än att ta bort den för dessa kommandon.

..eller vad man nu ska kalla det. Igår hade jag så otroligt tråkigt hemma då värmen stängde hundarna inne. Så vad är bättre än att lära nytt trick då? Efter lite sökande efter tips bestämde jag mig för att lära Flikka dra ur kontakter från lampa osv på kommando. 
Som stolt ägare till världens duktigaste tjej kan jag meddela att det endast tog 10min för henne att från att bara lukta på kontakten till att faktiskt ta den i munnen och rycka ut. Så nu finns ännu ett trick att bocka av på listan!

Idag blir det till att endast träna på linförigheten då värmen tar död på både mig och Flikka. Det som jag i förra inlägget skrev att behövs tränas på är uthållighet och kontakt. Vi ska även träna kontakt inomhus idag.

Äntligen ser det ljusare ut nu igen. Efter en liten paus i tränandet har jag och Flikka börjat komma igång igen med träningen. Lydnaden är den jag försöker sikte mest på just nu då tricks inte är det minsta problem med min lilla Flikka. I lydnaden finslipar vi just nu linförigheten samt kontakten. Hon vill gärna gå lite före mig och rusar då iväg vilket jag inte riktigt tycker är helt som det ska. Men hon vet vad hon ska göra, det känns nog mer som att det är jag som gör något fel. Så det ska jag ta och fundera ut. Annars så känns kemin bättre nu igen. 
Men vad ska man säga? Hon är ju en Cocker lika med envis som en gammal åsna. Men det är jag också, så två bestämda tjejer behöver nog pausa i tränandet ibland för att inte förstöra något. Tack vare att hon är som hon är så vill hon ju alltid vara till lags, och lyckas med mina komandon. 

För övrigt så saknar jag min familj i Forshaga något fruktansärt. Att man kan bli så nära och få en sån kärlek till andra människor är sjukt på en faktiskt så pass kort tid som ett år är helt otroligt.